Bodelning långt efter skilsmässan

Det finns ingen lagstadgad tidsfrist för att begära bodelning efter en äktenskapsskillnad. Det är den goda nyheten, och den missförstås ofta som att rätten är evig. Det är den inte.

Utgångspunkten är ändå att bodelning ska göras

Högsta domstolen har slagit fast att en formenlig bodelning ska göras även om makarna redan fördelat egendomen mellan sig utan att uppfylla lagens krav. Att ni delade upp saker vid separationen stänger alltså inte frågan automatiskt. Rätten att påkalla bodelning är inte heller begränsad till någon viss tid efter äktenskapsskillnaden, och det finns ingen frist för att begära bodelningsförrättare.

Det är först passiviteten som stänger dörren — och den gör det på två sätt. Har en faktisk fördelning skett kan den som väntat länge anses ha nöjt sig med den. Har ingen fördelning alls gjorts kan ett långt dröjsmål under särskilda omständigheter i stället uppfattas som en eftergift av rätten i det gemensamma boet.

Vad domstolen väger

Det är inte enbart tiden. Det är tiden i förening med avsaknaden av förklaring. Har du haft skäl att vänta — sjukdom, att den andra parten hållit sig undan, att ni faktiskt förhandlat under åren, att en tillgång inte gått att värdera förrän nu — väger det åt andra hållet. Har du bara låtit det bero, och båda har levt vidare som om fördelningen var klar, väger det tungt emot.

Var går gränsen i praktiken

Någon fast gräns finns inte, och den som söker ett antal år kommer att bli besviken. Men avgörandena ger en riktning, och den är kortare än de flesta tror:

• Drygt sju år — hovrätten ansåg i RH 2003:41 att maken inte hade rätt att påkalla bodelning.
• Nio år — passivitetsverkan i RH 2002:19.
• 24 år — Högsta domstolen i NJA 1993 s. 570, där ingen förklaring till dröjsmålet lämnats.

Slutsatsen att dra är inte att sju år är gränsen. Den är att ju längre du väntar, desto starkare måste förklaringen vara — och att flera år utan förklaring redan är ett problem.

Vad som ska delas — förhållandena på brytdagen

Detta är det som gör gamla bodelningar svåra. Delningen ska ske utifrån förhållandena på brytdagen, alltså den dag talan om äktenskapsskillnad väcktes — inte utifrån hur det ser ut idag.

Har ni skilt er för tolv år sedan är det tillgångarna och skulderna som de såg ut då som ska delas. Bostadens värdestegring sedan dess tillfaller den som ägt den; nya tillgångar ingår inte. I praktiken innebär det att den som väntat ofta får mindre än hen föreställt sig — och att underlaget måste rekonstrueras ur gamla deklarationer och kontoutdrag.

Om ni redan delat upp saker informellt

Många par delar upp bohaget och kommer överens om bostaden utan att skriva något. Den faktiska fördelningen har rättslig betydelse: den är precis vad domstolen tittar på när den bedömer om ni får anses ha nöjt sig. Att ni aldrig skrev ett bodelningsavtal betyder alltså inte att frågan står öppen.

Vad du gör om du vill gå vidare

1. Skriv ned kronologin: när ansökan lämnades in, när domen vann laga kraft, vad som faktiskt hände med bostaden och tillgångarna, och varför det inte gjordes någon bodelning.
2. Framställ kravet skriftligt till den andra parten. Det bryter passiviteten och dokumenterar när du agerade.
3. Får du inget svar: ansök om bodelningsförrättare. Det är det enda sättet att få saken avgjord om motparten är passiv.

Vill du hellre prata med någon först går det att Läs om brytdagen.