Andelsberäkningen är bodelningens räknedel. Den görs innan någon bestämmer vem som ska ha vad, och den följer en fast ordning.
Steg 1 — Varje makes giftorättsgods
Ställ upp allt som ingår, per make. Enskild egendom lyfts ut helt.
Steg 2 — Skuldavräkning
Från varje makes giftorättsgods avräknas så mycket att det täcker de skulder maken hade på brytdagen. Skulderna dras alltså från den makes tillgångar som skulden hör till — inte från boet som helhet.
Hör skulden till enskild egendom ska den i första hand täckas av den egendomen.
Steg 3 — Nettona läggs samman och delas lika
Det som återstår av båda makarnas giftorättsgods läggs samman, och värdet delas lika.
Så ser räkningen ut
I exemplet ovan har make A ett netto om 1 157 240 kr och make B 982 240 kr. Summan är 2 139 480 kr, och hälften av det är 1 069 740 kr. Make A ska alltså betala 87 500 kr i utjämning till make B.
När nettot blir negativt
Överstiger en makes skulder tillgångarna sätts andelen till noll. Underskottet förs inte över på den andra maken, och den andra makens andel påverkas inte.
Efter andelsberäkningen
Först när andelarna är fastställda bestäms vem som får vilken egendom. Det är lottläggningen, och den är en egen fråga.
Låt kalkylatorn göra räkningen
Vill du hellre prata med någon först går det att Se fem räkneexempel.
Läs vidare
Granskning. Sidan är ett utkast. Lagrumshänvisningarna är kontrollerade mot Äktenskapsbalken 9–12 kap. den 3 september 2026. Ansvarig jurist ska läsa och signera sidan innan publicering.
Vi anger vilka regler sidan bygger på och när de kontrollerades. Så arbetar vi med innehållet.